Som skidlärare, instruktörer och skidtränare blandar vi ibland ihop vad vi undervisar med hur vi undervisar.
SKIDTEKNIKEN ÄR "VAD"
För att bygga ett legohus behöver man en mängd små legobitar av olika storlek, färg och form. Dessa sätts ihop enligt ett mönster för att få till ett legohus. Med exakt samma legobitar går det att bygga flera olika sorters hus. Beroende på vilket hus man vill bygga så använder man klossarna i olika ordning, väljer bort några, låter vissa synas mer, gömmer några eller vrider på några andra. Har man byggt många olika hus har man säkert etablerat en viss förkärlek till vissa klossar som man använder lite oftare än andra. Om någon annan bygger ett hus med samma klossar så utvecklar den personen sitt sätt att bygga och prioriterar sina favoritklossar. Troligtvis ser husen olika ut också. Anledningen till att de ser olika ut kan bero på tycke och smak men det kan också hända att husen är tänkta att användas till olika saker. Även om det blir olika hus så är legoklossarna forfarande lika i grund och botten.
"Olika skidåkare väljer olika små beståndsdelar när de sätter ihop sin skidteknik beroende på tex olika syften, mål, kunskap, intresse och smak"
De små klossarna ser exakt lika ut men när olika personer med tex olika syften, mål, kunskap, intresse och smak ska bygga sina personliga hus blir det hus med stor variation. Klossarna motsvarar skidteknikens alla små beståndsdelar medan huset är skidtekniken, alltså det vi ser när en skidåkare åker utför backen. Se bilderna nedan. Olika skidåkare väljer olika små beståndsdelar när de sätter ihop sin skidteknik beroende på tex olika syften, mål, kunskap, intresse och smak.
PEDAGOGIKEN ÄR "HUR"
Hur ska jag göra för att sätta ihop legoklossarna? Behöver jag en ritning, behöver jag en målbild eller behöver jag någon som lär mig hur jag ska sätta ihop klossarna? Jag kanske inte behöver något av tidigare nämnda hjälpmedel. Jag provar mig helt enkelt fram själv och lär mig på det viset.
Det kanske finns något smart sätt som beskriver hur man bygger legohus som någon har räknat ut och kan dela med sig av. Förhoppningsvis har någon räknat på hur man ska bygga för att det ska hålla länge. Eventuellt kan någon som redan byggt många hus visa mig sina hus så jag får en bild av hur jag skulle kunna göra. Hållfastigheten på huset kanske ökar om jag sätter ihop legoklossarna enligt nåt mönster, storleksordning eller väljer rätt klossar till basen i bygget. Hur ska jag göra?
En skidlärare, instruktörer eller skidtränare har lärt dig de olika beståndsdelarna (legoklossarna) i skidtekniken och förstår hur de ska sättas ihop för att skapa en funktionell skidteknik för ändamålet (legohuset).
DET ÄR LÄTT ATT BLANDA IHOP "VAD" OCH "HUR"
Får att nå ett "vad"går vi igenom ett "hur". Hur ska jag göra det? Hur menar du? Hur ska jag känna då? Hur vet jag om det är rätt? Hur ska jag använda stavarna i kortsvängen? Frågorna är många till ledaren. Ledaren lotsar adepten till "vad"genom att visa, berätta, demonstrera, känna, experimentera mm. De försöker tillsammans hitta olika vägar "hur" de ska nå till "vad". Skidtermer kan vara en källa till förvirring, även om tanken är att de ska underlätta, och här märker jag allt som oftast hur man blandar ihop pedagogik (hur) med skidteknik (vad). Många av de skidtekniska diskussioner jag varit med om under årens lopp har blivit lite knepiga för "vadet" (skidtekniken) har ofta blandats ihop med "huret" (skidpedagogiken).
- Att överdriva storleken på rörelser är ett vanligt sätt att beskriva hur det ska kännas när man åker skidor. Det behöver inte betyda att man alltid ska åka omkring med överdrivet stora rörelser i sin skidåkning. Däremot kan det vara ett bra sätt att känna HUR rörelsen känns så att man vet VAD man ska göra.
- När man sladdar skidorna i början på svängen och skär i slutet av svängen får man som skidåkare en bra känsla för hur skillnaden mellan kantade och icke kantade skidor upplevs. Det betyder inte att det alltid är smart att sladda in i svängen.
- Med upprundning i slutet på svängen behärskar nybörjaren hur farten i åkningen kontrolleras och blir i sin utveckling där och då trygg med skidåkningen. Det innebär inte att skidåkaren alltid i sin fortsatta utveckling ska använda en tydlig upprundning i sina svängar.
- När skidtränaren säger till skidåkaren att denne ska framåt på skidorna är det därför att åkaren faktiskt åker med bakvikt och framåt betyder bara att åkaren hamnar i ett bra neutralläge, inte att åkaren ska åka med framvikt i sin skidåkning. Ordet "framåt" är en känsla som beskriver HUR det ska kännas för åkaren just i den givna situationen. VAD åkaren ska göra är att faktiskt att stå neutralt på skidorna, inte med framvikt. Hur och Vad skiljer sig åt.
- Åkaren ombeds att känna hur det känns när hen sätter i staven hårt i en kortsväng i brant terräng. Det kan bero på att det är ett sätt för åkaren att känna HUR rätt rörelse ska utföras, inte för att vederbörande resten av sitt skidliv ska drämma i staven stenhårt i varje kortsväng.
"De skidledare som har insikt i många av beståndsdelarna i skidtekniken och förstår hur de reagerar med varandra känner sig ofta trygga i hur de lär ut skidåkning"
De skidledare som har insikt i många av beståndsdelarna i skidtekniken och förstår hur de reagerar med varandra känner sig ofta trygga i hur de lär ut skidåkning. Ju fler beståndsdelar man kan (ju fler legobitar man äger) desto lättare är det att variera sin undervisning och desto lättare är det att sätta ihop en bra skidteknik (legohus). Har jag förståelse för många beståndsdelar i skidtekniken (legobitar) kan jag lättare förstå hur jag sätter ihop dom till fungerade skidteknik (legohus).